Au pair aupdate

Jag antar att det är dags för en ny update angående att åka som au pair. Sist jag nämnde något, hade ju en svensk familj kontaktat mig. De verkade som en bra familj, och i lördags skulle jag ha talat med dem klockan 17.00. Men de ringde aldrig, så igår mailade jag dem och undrade om de glömt bort det, eller om någon missuppfattning skett. Mamman i familjen svarade ganska snabbt och bad om ursäkt för att hon inte hört av sig, men familjen hade matchat med en annan kandidat i veckan. Ja, det hela känns alltså väldigt hopplöst. Men kanske är det inte meningen just nu. Jag vet inte om jag tror på ödet, men jag tror absolut att vissa saker sker för en viss anledning. 
 
Detta gjorde i alla fall att jag mailade STS och bad dem ändra mitt datum för att tidigast åka, till i början av augusti. Det känns skönt med en sommar i Sverige, och att äntligen få fira midsommar, vilket jag inte gjort på två år. Det känns även bra att få spara ihop mer pengar, och faktiskt kunna göra något jag verkligen vill till hösten, kanske resa någonstans och se en n del av världen. Jag vet inte vad som kommer att ske i höst, men jag är säker på att det kommer bli bra, vad det än blir. Jag tycker i alla fall att vi börjar med en grym sommar, sedan får vi se vad det blir. 
 
 

Familj nummer 7!

 
I morse när jag vaknade, såg jag att jag fått ett mail från en ny familj. Så skoj! Det är en familj på fyra, en mamma, en pappa, en dotter och en son. Flickan är 11 år och pojken är 9 år. Det är en svensk familj, som i mitten av 90-talet flyttade till USA. Mamman i familjen befinner just nu i Karlstad, då hon har familj där. Det var ju lite lustigt, världen känns så liten ibland.
 
I alla fall! Familjen är bosatt i Tustin, Orange County, och bor nära det mesta. De har även en hund och är en aktiv familj. Det mesta med dem verkar bra, och vi ska försöka talas vid så fort vi kan. Kul! Hoppas att detta går vägen, ett år i Kalifornien vore inte helt fel. 
 

En aning sjuk, samt au pair-info!


Jag vet inte riktigt vad som hände efter att jag kom hem. Jag la mig på soffan för att försöka läsa, men jag kände mig konstigt nog - trots mina 8 timmars sömn - extremt utsliten. Jag gick då och la mig i sängen, där fick jag frossa, smärta i ländryggen, magont (lite varstans, men främst högst upp), blev yr, ännu mer trött, samt jätteillamående. Dum som jag är, började jag googla symtom. Trodde att jag både hade cancer, njursten och Gud vet allt. Mamma kom hem med febertermometer när hon slutade, och den visade 39 grader i temp. Jag har knaprat alvedon, men febern verkar inte riktigt vilja sjunka. Även smärtan i ryggen sitter ännu i. Jag tycker det är lite läskigt att ligga så högt i temp och inta ha några andra förkylningssymtom... Jag hoppas iaf på en bättre morgondag!

Till något roligare nu då! Jag har talat med familjen från Florida via mail, och de gillar mig! Jag tänker inte ta ut nåt i förskott, men som ni vet, tycker jag allt känns jättebra. I morgon kväll ska vi skypa igen! Och vet nk nåt ännu bättre, de vill inte att jag kommer förrän i början av augusti, vilket innebär jag hinner med både jobb och massa kul innan jag flyttar, i så fall! 


Au pair update!

 
Det var ett tag sedan jag informerade er om detta med att åka som au pair, så nu kör vi! Sedan sist har jag varit i kontakt med två familjer. En singelpappa i New York (men det ledde ingen vart), samt en familj från Florida. Familjen från Florida betår av en pappa, mamma och två döttrar på 8 och 7 år (om jag inte minns helt fel). 
 
Igår skypade jag med familjen från Florida. Tiden innan de ringde, var jag supernervös och magkänslan skrek bara nej till allt med det här som hade med att fara iväg. Men så fort pappan i familjen började prata, och så fort han och hans fru dök upp på skärmen, släppte allt. Det kändes så rätt bara. Familjen var supertrevlig, snäll och rolig, och allt jag kände var: Dit vill jag. Ja, jag hoppas verkligen att detta ska gå vägen, att jag ska få hamna där. Nästa steg blir nu att maila familjen några frågor, sedan ska jag antagligen få prata med familjens nuvarande au pair. Hon är svensk, så det ska bli skönt att få prata lite svenska, samt fråga henne några grejer. Om det fortfarande känns bra efter att ha gjort det, ska jag få bli presenterad inför barnen.
 
Nu håller jag alla mina tummar och tår, snälla, låt detta gå nu! Efter massvis av tvivel och ångest, känns det så bra. Jag vill detta. Ja, jag vill verkligen iväg nu! Det är dags, på alla sätt och vis.
 
 

Detta med att åka som au pair

 
Som jag har velat, fram och tillbaks. Ena stunden tror jag att jag vet, i nästa känner jag mig helt borta. Jag vet inte om jag har haft enorm otur, eller om det helt enkelt inte är meningen - i alla fall inte just nu. Efter att ha varit ute på au pair-sidan sedan i december 2014, har jag varit i kontakt med fyra familjer, men ingen har lett till en matching. Det har helt enklet inte känts rätt, antingen för mig, eller familjen. Och många gånger har det känts hopplöst, och att jag bara ska skita i allt.
 
Nu börjar sommaren närma sig, och jag känner bara mer och mer att jag vill stanna i Sverige ett tag till. Jag har saker inplanerad i sommar som jag inte vill missa, samt att jag har fått mig sommarjobb, och det skulle kännas rejält taskigt att bara dra mitt i. Så det jag har kommit fram till, är att stanna tills i höst. Vad det blir i höst, vet jag inte riktigt än. Men det jag är säker på, är att jag ska påbörja någon slags resa. Om det är att backpacka på andra sidan jorden, studera på universitet, eller åka som au pair till USA, vet jag inte ännu. Men jag har ett tag att fundera på det. Jag känner hur som helst att jag vill göra något. Blir rik på erfarenhet, se världen, lära mig nya ting, växa som person... ja, jag vill göra något som får mig att må bra, något som jag anser är vettigt och som tillför något till mitt liv. Jag har stora planer, otroligt mycket som jag vill göra... men det finns så mycket som stoppar, känns det som. En slags rädsla av att åka själv, bara lämna allt. Men jag antar att det är dags att rycka upp sig, följa sina egna drömmar. Ingen annan kan göra så att man blir lycklig, det gör man själv. Och för att bli det, antar jag att man måste våga ta risker, bara kasta sig ut i livet och inte tänka för mycket.
 
 

Familj nummer 4!

 
Yesbox, igår eftermiddag fick jag mail från en fjärde familj! En söt familj på fem personer som är bosatta i New Jersey. De bor fem mil från New York City, och två mil från Jersey Shore (haha, tänka sig, jag som glott på serien Jersey shore och älskat den i flera år!). Familjen har tre söner, ett tvillingpar på 13 år och en son på 10 år. Än så länge vet jag inte så mycket mer än att de söker någon med massa energi, som kan vara en role model för sina barn, samt som är mer än en anställd och en gäst - de söker alltså lite av en extra familjemedlem Jag tycker de både låter och ser ut som en bra familj! Vi kommer antagligen skypa med varandra inom kort!
 

Familjen utanför Boston

 
Så i förrgår talade jag med familjen som bor utanför Boston. I en och en halvtimme pratade vi. Mamman i familjen är verkligen trevlig, och de verkar vara en underbar familj. Hon sa att jag är en bra kandidat och att hon verkligen gillar mig, men att hon önskar att jag hade mer barnerfarenhet. Hon sa dock att hon var mer öppen för att låta mig bli deras au pair om jag kunde tänka mig att stanna längre än ett år i USA, om vi båda trivdes med varandra. Men det är så svårt att veta. Vill jag verkligen det? 
 
Jag har inga direkta planer efter USA, dock vill jag bosätta mig i Australien och även börja studera hemma i Sverige någon gång. Jag vill till Australien hösten 2016, men om jag väljer att arbeta som au pair längre än ett år, kommer de planerna att gå i stöpet. Jag skulle absolut kunna tänka mig att stanna längre i USA, om det funkar mellan mig och familjen jag hamnar hos, men samtidigt finns det så mycket annat jag skulle vilja göra.
 
Vad säger då min magkänsla? Åhh, jag vet inte. Familjen verkar super, men kanske är det inte rätt familj för mig. Något får mig att vilja säga nej. Om det beror på att jag har kontakt med en familj utanför Los Angeles, vet jag inte. Familjen utanför Boston har haft en au pair från Karlstad tidigare som de var jättenöjda med, så jag har börjat prata lite med henne nu. Familjen hoppas att hon kanske kan säga ifall jag passar dem eller inte. Det känns även bra att kunna fråga en som varit i den sits som jag snart kanske hamnar i. 
 
Jag ska hur som helst tänka igenom allt en extra gång innan jag gör eller säger något. Det är ett oerhört stort beslut att ta, trots allt. Jag måste verkligen lyssna på min magkänsla, även om det verkar som om den gått och gömt sig. Det kommer bli bra till sist i alla fall, det är jag hundra på. Om det är hos denna familj eller inte, får framtiden avgöra.
 
 
 

Familj nummer 3

 
Det känns som om familj efter familj börjar höra av sig nu, och det är otroligt kul! I natt fick jag mail från en familj som bor en timme söder om Los Angeles!
 
Ja, mitt hjärta klappar lite extra hårt över att det är i Kalifornien och att de bor så nära Los Angeles. Det är verkligen jätteroligt! Dock vet jag inte så mycket om familjen, förutom att den består av en mamma, pappa, en son på tio år och dotter på åtta år. Och så vet jag att de gillar familjemiddagar på helgerna.
 
Jag var ju tvungen att se googla för att se ut hur det såg ut i Palos Verdes Estates, där de bor, och hjälp så vackert det är! Ikväll ska jag prata med dem, och det ska bli hur skoj som helst! Självklart är det viktigaste att familjen känns rätt, och inte området de bor i!

Intervju och tankar om att åka som au pair

 
Igår pratade jag med familjen utanför Boston via Skype. Känslorna inom mig var ett enda trassel. Först skrek magkänslan totalt nej, sedan började den säga ja. Jag känner mig oerhört osäker. Familjens förra au pair har skadat sig, och allt känns väldigt stressigt, som att de måste få tag i en au pair nu. De verkar som en mysig familj, absolut, men jag är rädd för att vi inte passar. Vi känner visserligen inte varandra ännu, men på något sätt känns det fel. Det känns bra, men ändå dåligt. Jag måste verkligen försöka lyssna på min magkänsla och se vad den säger. Den vet bäst.
 
Nu när intervjuerna har dragit igång, har allt börjat kännas så verkligt. Både jag, min familj och mina vänner har insett det. Och när mina vänner verkligen säger "jag vill inte att du åker", så både värmer det och gör lite ont. Samtidigt som de visar att de bryr sig och att de kommer sakna mig, så blir jag ledsen av tanken att jag måste lämna dem. Och när Linnea uttrycker sig: "vad ska jag föra utan dig ett helt år?!", brister det lite, för det går knappt en dag utan att jag är med min syster. Det kommer bli galet tufft. 13 hela månader från allt jag har i Sverige.
 
Det kommer bli jobbigt att lämna allt den dag det sker, men det kommer bli en oförglömlig upplevelse, det vet jag. Och jag antar att det kommer vara värt det.
 
 

Familj nummer 2

 
Familjen som bodde en bit utanför San Francisco, fick jag aldrig chansen att tala med, då de matchade med en annan au pair innan dess. Men i morse fick jag ett mail om att en ny familj är intresserad av mig!
 
Familjen bor i Dover, Massachusetts, som ligger ungefär en halvtimme från Boston. Dover ser verkligen jättemysigt ut! Som ni kan se ligger det hellre  inte jättelångt från New York! Familjen består av en mor, far, en son på 10 år och en dotter på 8 år. Familjen ser ut att vara en härlig familj! Barnen har många aktiviteter för sig, och de tar båda pianolektioner. Dottern verkar vara intresserad av musik, vilket jag tycker är kul. Hon skulle även kanske sätta igång med rytmisk gymnastik. Sonen sägs även vara otroligt begåvad, och han gillar att simma och läsa.
 
Av någon anledning har jag bättre magkänsla inför den här familjen, trots att de bor i en av de kallare delarna av USA. Men har jag stått ut i kyliga Sverige i snart 20 år, skall jag väl överleva ännu ett år. Det ska i alla fall bli otroligt spännade att tala med dem!

FÖRSTA FAMILJEN!!

 
Imorse när jag vaknade såg jag att jag hade fått ett mail ifrån au pair room - den första familjen har kontaktat mig!! Jag blev så glad att jag ringde till mamma på en gång. Äntligen, efter mer än en månads väntan, börjar det ta fart! Min dröm om att åka som au pair till USA börjar åter igen att bubbla.
 
Familjen som har kontaktat mig bor i Sunnyvale, 40 minuter utanför San Francisco. Tror ni inte att jag blev superglad när jag såg vart de bodde? Jo! Jag vet att man inte ska lägga så stor vikt i vart familjen bor, men visst bankar mitt hjärta lite extra för Kalifornien. Familjen består av en mamma, pappa och tre döttrar. Barnen är 7, 4 och 3 år. De verkar vara en familj med fart och fläkt, de gillar att hitta på saker. De har ofta middagsbjudningar, ordnar bruncher, åker till stranden och älskar att vistas ute. 
 
Inom några dagar ska vi göra vår första intervju och jag tycker att det ska bli jättespännande! Visst, det är nervöst, men otroligt kul på samma gång! Gråter nästan lite av lycka när jag skriver detta.
 

In i matchingsprocessen!

 
OCH SÅ VAR JAG GODKÄND OCH SKALL BÖRJA LETA FAMILJER I USA!!! Eller, familjer ska börja leta efter mig...
 
Ja, jag är i exstas. Jag är helt lyrisk. Och lycklig, otroligt lycklig! Känslan är obeskrivbar, men det känns som hela kroppen bubblar och pirrar av förväntan. Aldrig någonsin har något känts mer rätt än detta. Detta är vad jag ska göra, så är det bara. Jag ska inte jobba i Sverige ett år, och jag ska heller inte börja studera, för det är inte jag. I alla fall är det inte där i livet som jag är nu. Nu vill jag släcka min äventyrslust, upptäcka världen, ha roligt och lära mig massvis med nya saker! Och det ska jag göra. I 13 månader ska jag bo på andra sidan Atlanten.
 
Nu håller vi tummarna för att jag hittar en riktig superfamilj och får ett kanonår borta i USA! 
 
 

7/11-14

 
Några bilder från de senaste dagarna!
 
Hallå härliga fredag! I dag har jag varit duktig och gjort klar min film till mitt au pair room. Saken var den att vi redan var klara egentligen. Jag och min syster hade lagt ner massvis med tid på den och fått till den riktigt bra, och det slutade med att den blev 11 minuter lång. När jag väl skulle ladda upp den, upptäckte jag dock att filmen endast fick vara 3 minuter lång... Och då var det bara att börja om på nytt!
 
Men nu är jag färdig med filmen och skall snart gemensamt med min kontaktperson från STS gå igenom mitt au pair room. Sedan ska några papper skickas till USA, sedan ska jag matchats med familj!! Så om några veckor lär jag veta vart jag hamnar i USA.
 
 

Bucketlist inför USA

 
Jag har börjat läsa en tjejs blogg (← klick), vars namn är Elin. Hon lever för tillfället i Ross, 25 minuter utanför San Francisco. Där arbetar hon som au pair och tar hand om två barn på 13 och 9 år. Jag blir så glad när jag läser hennes blogg, då jag vet att det där snart är jag. Jag kommer hamna där i USA. Jag ska leva där ett år. Och jag ska arbeta om au pair. Jag blir helt pirrig i kroppen bara av tanken!
 
I alla fall, något som hon gjorde innan hon for iväg i mars, var att skriva en bucketlist på saker hon vill uppleva under sina 13 månader i USA. Hon har skrivit upp allt möjligt, och det är inte säkert att hon kommer genomföra allt heller. Men hon har en lista som hon prickar av eftersom. När jag läste om det, så kände jag: "Det måste jag också ha!". Så igår påbörjade jag den. Jag har ju ingen aning om vart jag hamnar, men drömma fritt får man ju. Så jag har skrivit upp allt från: "Se Vita Huset" till att "Åka till Hawaii": Det enda som jag med säkerhet vet att jag kommer försöka uppfylla, vare sig om det blir under mitt arbetsår eller min resemånad, är att åka till just San Francisco. Jag vill dit och se alla branta backar som min mamma pratat om. Jag vill åka över Golden Gate, hoppa på en spårvagn, beskåda Lambord street, besöka Alcatraz och, framförallt, hälsa på släkten där. Det vore så himla, himla kul! 
 
Jag ska försöka knopa ihop min bucketlist för mina 13 månader i USA, så ska ni få se den när den är klar!
 

Creativity

 
God afton, kära läsare! Jag sitter fastklistrad framför datorn denna regniga söndag. Jag letar inspiration och känner hur kreativiteten och idéer börjar att bubbla! Jag ska snart fara hemåt för att redigera videon som vi filmade igår. Därefter ska vi iväg och fota och filma lite med en familj. Det uppskattas att man har med film och bilder från när man leker med barn, i sitt au pair room, så det skall ordnas! Tänk att när detta är färdigt, väntas matchingsprocessen! Jag har läst runt lite, och tydligen brukar det kunna ta 2 veckor att hitta sin familj! Herregud, om en månad kanske jag vet vart i USA jag hamnar. Galet. 

Intervju med STS

 
God morgon och hej denna nya vecka! Här ovan har ni någa bilder vi knäpte innan vi drog igår ↑
 
Gårdagen var så lång att jag hamnade i soffan med min syster framför teven så fort jag kom hem, och då orkade jag absolut inte uppdatera er om min spännande dag. För jajamen, gårdagen var spännande... och jättebra!!
 
Jag var på intervju igår angående att åka som au pair. Den var mestadels på engelska, men det var inga problem! Engelska var ett av mina bästa ämnen i skolan, och ska man bo i USA i ett år så lär man kunna språket. I alla fall, det hela gick toppen! Nu har papprerna skickats till kontoret i Sverige (jag kom in!), och nu skickas de till kontoret i USA. (de måste också godkänna dem). Aahh..!! Så fort jag är färdig med mitt "au pair room" (där jag marknadsför mig själv bland familjer), så drar matchningsprocessen igång! Det är så kul! Hon som intervjuade mig, hade själv varit i Georgia ett år, och hon hade stormtrivits! Men hon sa att det emellan åt var riktigt tufft. Efter intervjun stack jag och mötte upp en vän som flyttat till Karlstad för studier. Vi tog en fika och promenerade sedan runt i staden. Jag måste komma hälsa på henne snart igen, hon är för underbar att umgås med den där tjejen!
 

Alla dessa papper

 
Jag har sprungit hem till mormor flera gånger denna vecka för att skirva ut papper, då vår egen skrivare mer eller mindre är död. Det är så många papper som ska fixas innan jag ska iväg på intervju i Karlstad! Man ska ha intyg av olika slag, papper från belastningsregistret (därför jag har ett brev till Polisstyrelsen) och kopior på pass, slutbetyg och körkort. Men snart är allt klart och jag kan åka på intervju! Kan ni fatta det?! Snart, snart, snart kan jag lämna Sverige för ett år. Och ikväll fick jag mitt läkarintyg. Doktorn kryssade i mitt hälsotillstånd som "Excellent", så det var ju toppen! 
 

Information om att åka som au pair!

 
Jag har fått en hel del frågor angående min au pair-resa, därför tänkte jag försöka berätta så mycket jag kan om hur allt går till!
 
Val av organisation
 
Jag har valt att åka med en organisation som heter STS (←klicka för att komma till sidan). Det finns flera andra organisationer som erbjuder resor där man får jobba som au pair, till exempel Culture Care, vilket är EF:s (som erbjuder språkresor) svar på au pair-organisation. Jag känner mig otroligt nöjd med STS än så länge. Deras bemötande är mycket trevligt! Och alla frågor jag haft, har de svarat på. Jag har mejlat dem flera gånger, och alltid har de svarat väldigt snabbt.
 
Intresseanmälan
 
Det första man ska göra för att bli au pair, är att fylla i en intresseanmälan. Den gick på 395 kronor för mig (detta varierar beroende på organisation). Efter det får man ett mail där det står att dman har kommit igång med att nå sitt mål: jobba som au pair i ett år.
 
Innan man söker som au pair, finns det vissa krav som måste uppfyllas:
 
* Man måste vara rökfri
* Ha körkort
* Vara vid god hlsa
* Ha ett anmärkningsfritt polisregister
* Vara mellan 18-26 år
* Ha 200 timmars barnerfarenhet (man får ej vara släkt med barnen, och det är meriterande att ha erfarenhet av barn under två år)
* Ha avgångsbetg från gymnasiet
* Ha goda kunskaper i engelska
* Kunna vara borta ett helt år
 
Vart vill du åka?
 
STS:s au pair-resor erbjuder en att jobba 12 månader i fyra olika länder:
 
* USA
* Nya Zeeland
* Frankrike
* England
 
Jag har valt att åka till USA.Utöver de 12 månader man jobbar, får man 30 dagar (som påbörjas när du avsluat ditt jobb som au pair) till att till exempel resa runt i USA. Denna resa får man dock bekosta själv.
 
Efter intresseanmälan
 
Efter att man gjort en intresseanmälan, ska man betala ytterligare en avgift på 990 kronor. Denna avgift gör så att man kan komma igång med intervju och sökandet efter den rätta familjen. Man kan även lägga till ett avbeställningsskydd på 395 kronor. När den/dessa avgifter är betalda, kallas man på intervju. Denna intervju är på engelska håller på i cirka 2 timmar. Man får själv välja i vilken stad som det passar bäst att göra intervjun i. Jag har valt Karlstad.
 
Under intervjun kommer man få massa information, samt tid till att fråga saker. Den som intervjuar en, har tidigare arbetat som au pair eller har andra erfarenheter av att jobba/bo utomlands. Utöver information och frågor, ska man ha med sig vissa saker till intervjun. Man ska visa pass, körkort, läkarintyg (kostar 600-1000 kronor), att man har ett anmärkningsfritt polisregister (192 kronor), sina gymnasiebetyg, referenser till att man arbetat sammanlagt 200 timmar med barn på två olika ställen, och en referens från till exempel en granne som kan säga att man skulle passa som au pair. 
 
Efter intervjun - Val av familj
 
Efter intervjun ska man göra i ordning sitt "au pair room". Det är där man fyller i all fakta om sig själv på engelska. Det är via sitt "au pair room" som familjerna hittar en. Där kan familjerna läsa om dig, se bilder på dig och den film du gjort. Du skall marknadsföra dig själv på bästa sätt, så att familjer lockas till att välja just dig. 
 
Du kommer få reda på alla familjer som är intresserade av dig, och sedan vänta med att välja tills du känner att d hittat rätt familj. STS säger att det är viktigare att välja den familj som känns rätt, och inte den stad som känns rätt.
 
Innan du åker - Avgifter - Försäkringar
 
När man matchats med en familj, ska man betala in en programavgift på 4995 kronor. Andra utgifter så som internationellt körkort (250 kronor) och amerikanst visum (1120 kronor) skall också betalas. 
 
Utöver den basförsäkring som programavgiften erbjuder, kan man lägga till en plusförsäkrning som är heltäckande inklusive sport/fritid utan självrisk. Grundförsäkringen har nämligen ett maxbelopp när det gäller ersättning vid sjuk- och olycksfall, därför rekommenderas plusförsäkringen, eftersom att bli sjuk i USA annars kan bli en mycket dyr historia. 
 
Vad som ingår när du åker som au pair
 
Det kostar en del att bli au pair, cirka 7000 kronor om man bortser från plusförsäkringen. Men det ingår ändå en hel del del i de där 7000 kronorna! 
 
Detta ingår:
* Mat och husrum.
* Betald tur- och returresa till USA.
* En förberedelsekurs i New York/New Jersey där även hotellvistelse ingår. Under denna kurs,som är i tre dagar, får man lära sig många bra saker inför sitt år som au pair. Man får även träffa andra au pairer och upptäcka New York. Kanske hittar man även andra au pairer som ska till samma stad, och på så vis får nya vänner.
* Bas sjuk- och olycksfallsförsäkring.
* $195.75 i ersättning varje vecka, det är ens fickpengar.
* 2 veckors betald semester per 12 månader.
* 1 1/2 dagar ldigt per vecka.
* Lagligt au pair-visum
* Kontaktperson i USA och på STS
* Personlig intervju på engelska och information
* Välkomsmaterial
* $500 i studiematerial
* En extra månad att resa runt i USA
* Arrangerande träffar med andra au pairer.
* Och framförallt: många minnen och massa livserfarenhet!!
 
Jag ser otroligt mycket fram emot att åka som au pair till USA, jag kan knappt vänta! Jag hoppas att detta var till hjälp ifall du undrat över något. Om du har fler frågor, är det bara att komma med ett kommentar! 
 

Cv på engelska

 
Två bilder från Gränna. Det var verkligen polkagrisar överallt! 
 
Jag har suttit och försökt få ihop ett cv på engelska nu på kvällskvisten. Om bara några veckor väntar intervjun angående au pair-resan. Är så förväntansfull! Jag har verkligen vridit och vänt på allt och funderat. Jag tror nog att jag ska försöka åka redan i november, om jag hittar en familj som känns rätt. Jag har ju inget att vänta på! Jag skulle lika gärna kunna åka nu på en gång om det inte vore för den sista kursen som måste göras i gymnasiet. Men efter den så! 
 

RSS 2.0