Josefin Kullberg

Nu är filmen slut. Och oj vad jag har gråtit. Tårarna har bara forsat fram. Så sorgligt men samtidigt så himla fint. Så himla typiskt mig att jag gråter till en film! Det gör jag nog alltid. Men jag älskar sorgliga filmer, för det finns inget bättre än att gråta till en film. Det får en att må bra.
Nej, nu ska jag borsta tänerna och lägga mig och sova. Behöver ju få en massa enerigi till i morgon då jag ska försöka städa rummet.