Aluminum, ägg och plåster



Mobilbilder är det end ajag kan bjuda på nu förtiden.

Jag har inga läxor tills imorgon! Det borde nästan firas. Kanske gör jag det med att lägga mig tidigt, men jag vet själv att det vore en lögn om jag sa det, för klockan komer bli lika mycket som vanligt.

Imorgon ska jag nog iväg till syokonsulenten om jag kommer ihåg det och har tid. Har ju som sgat tänkt söka om i februari. Det jag kollat på är musikal, om jag glömt säga det. Nu tänker ni antagligen "kan hon dansa? kan hon spela teater?". Jag förstår om ni tänker så, för hur skulle någon kunna veta det?
Jag har visserligen aldrig gått på dans, men jag har hela mitt liv stått och sjungit framför speglar och dansat som en idiot framför dom. Dansar jämt när ingen ser. Och till sist lär man sig vad som ser bra ut.
Skådespeleriet då? Kan jag det? Själv har jag ingen aning om jag har någon talang. Men mamma tycker jag är så dramatisk och borde ha gått teaterlinjen.
Sången berhärskar jag väl någorlunda i alla falll. Tror jag..?
Jag vet vad jag vill, har alltid vetat det. Men ska man våga satsa på sina drömmar, även om de kanske skiter sig totalt? Jo, jag tror det. Jag vet inte om jag kan leva med att jag aldrig försökte, utan bara gav upp. Och vill man något nog mycket så klarar man det, that's it.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0