Thoughts about the future

 
Jag hade så svårt att somna i natt, tankarna ville inte sluta spinna. Jag känner människor som tycker det är jobbigt att de inte vet vad de vill göra med sitt liv, jag däremot, vet så himla många saker jag vill göra, så till sist vet jag inte vart jag ska börja. Jag blir otroligt förvirrad. Att den här familjen i USA nu fått tag på en annan au pair, känns lite som ett slag i magen, för äntligen hade jag fått kontakt med en familj, men så försvann den nästan lika fort som den kom. Ovissheten om att inte veta när jag kommer att hitta och klicka med en familj, för att slutligen få ta mitt pick och pack och dra, är jobbig. Hur länge ska jag låta livet flyga iväg innan jag hamnar i USA? Jag vill ju göra så mycket mer.
 
Igår satt jag inne på ett reseforum och läste om människor som sökte reskompisar. En tjej skulle till Kroatien till sommaren i fyra veckor och sökte någon som ville med, medan en annan tänkte dra till Australien till hösten och stanna 6-12 månader. Jag blev så sugen på att svara dem och säga att jag ville med, men jag har ingen aning om jag är hemma då. Jag har sagt att om jag inte fått tag på en familj i USA till hösten, då väntar jag med det ett år och sticker till Australien istället. Det största problemet är väl att jag inte riktigt har någon att ta med, och själv vill jag inte åka. 
 
Jag har även varit lite inne på att spontanboka en sista minuten, då jag just nu känner att jag måste bort från allt ett tag. Jag vill resa och upptäcka världen, inte sitta här i all evighet. Men det känns som att om jag väljer att dra till ett varmt land i två veckor, ja, det är då som en familj kommer höra av sig och visa sig vara den familj jag bör åka till. Och så har jag slösat massa pengar som jag kunde ha använt under min resemånad istället.
 
Tankarna är många, och vad det blir för mig återstå att se, men jag är helt hundra på att det kommer bli bra till sist, vart jag än hamnar och när jag än hamnar där. För tror man att det löser sig, ja, då gör det det. Och så måste man lyssna på magkänslan, den vet alltid bäst.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0