Josefin Kullberg

Nu i eftermiddag så har jag verkligen tagit tag i mitt liv. Visserligen har jag en spanskabok som vill att jag ska börja läsa i den, men det ska jag göra strax. Men jag har i alla fall fixat busskort och pratat med syokonsulenten angående att söka om till ett nytt program inför nästa läsår. Så nu ska jag leta fram de skolor som jag vill ha och sedan fylla i pappret och söka till lite var stans i Sverige. Men just nu lutar det mer åt att stanna kvar i Torsby. Att inte ta studenten med sina vänner och gå på balen med dom och allt annat som hör till skoltiden gör ganska så ont. Och efter att jag läst klart det så har jag ju alla möjligheter i världen! Om jag vill så kan jag ju åka iväg och studera musik i USA ett år och sedan kanske utbilda mig till något mer riktigt. För att ge upp det jag läser nu vore lite fel. För jag vet att jag själv har kapacitet till det, för jag är inte dum. Det har bara känts väldigt segt i år och jaghade nästan börjat fundera på om jag tappat all min kunskap. Men nu börjar den sakta men säkert återvända. Hallå min kunskap, vart var du när jag behövde dig?! Svikare...
Och inte nog med de sakerna så gick jag hem ifrån vägen trots att kylan bet mig i kinderna och att under varje snöfläck som min fot stötte i lurade en isfläck som ville få mig att ramla. Men trots det så gick jag och log hela vägen hem. Vilken ljuvlig dag. Visst, lite småseg och så, men annars helt toppen!
Och nu ska jag faktiskt plugga spanska också. Skitbra Josefin, fortsät så!