Jag skriver - Mobbning

Välkommen till en ny punkt i denna blogg! Jag ska från och med idag börja lägga upp ett mer "vettigt inlägg" varje söndag. Där jag tar upp olika saker som jag tycker känns lite viktigare. Ni kommer finna dom under denna kategori: Jag skriver.
Försa saken som jag kommer ta upp är Mobbning.
Here we go!

Tänk dig att vakna upp på morgonen med en ångest som nästan kväver dig.
Tänk dig att gå upp ur sängen och känna viljan att vara sjuk, bara för att slippa gå till skolan.
Tänk dig att äta frukost och undra över om du kommer gå hem gråtandes idag.
Tänk dig att sitta orolig på bussen över att du till sist kommer vara tvungen att kliva av bussen.
Tänk dig att gå med tunga steg mot skolan och ha ont i magen.
Tänk dig att känna hjärtats slag hårdare än fötterna som slår i marken, när du öppnar porten till skolan.
Tänk dig att känna rädslan av vad som kan hända när du går igenom korridoren.
Tänk dig att inte veta om någon kommer säga något elakt, eller kanske till och ed slå till dig när du når skåpen.
Tänk dig att varje dag vara livrädd för att gå till skolan.
Tänk dig att bli mobbad.


Varför mobbar vi? Egentligen, liksom? Vad är det bra för? Är det häftigt, coolt, fränt? Nej, jag skulle inte tro det.


Jag kan ställa mig själv tusen frågor angående detta ämne. Det är så hemskt att en del i denna värld faktiskt utsätts för det dagligen. Hur orkar man liksom ens gå till skolan? Vad får en att fortsätta även om det är så svårt?


Men de två frågor som jag undrar över mest är: ”Vilka mobbar?” och ”Vilka blir mobbade?” Vad är det som gör så att vissa blir till det dom blir.


Vad får man ut av att mobba? Vill en del att en några eller någon vara skitskraja att gå till skolan? Eller till vart som helst för den delen.


Det borde inte få vara så, verkligen inte.


Och varför är det de mobbade som ska behöva byta skola och inte de som mobbar?


Jag har aldrig blivit mobbad. Jag har aldrig känt någon rädsla över att gå till skolan. De flesta får säkert höra någon kommentar som inte är positivt laddad någon gång, men en kommentar någon gång ibland kan man lätt skaka av sig. Det är nog svårare att få höra saker varje dag eller utsättas för saker varje dag. Det sliter hårt på både självkänsla och självförtroende. Varje gång något sker så kapas lite mer av det man tyckt bra om sig själv. Andra människor förstör en bit för bit. Men hur tusan ska man gå tillväga? Hur lätt är det att få stopp på det? Knappast enkelt.


Jag tror att många börjar mobba för de stör sig på annorlunda saker. Om någon gillar en viss musik, har en viss klädstil eller något annat liknande som inte anses normalt så är det lätt att kränka ner på någon för det. Men i grund och botten så tror jag att det är mobbaren som mår allra sämst. De har oftast ingen självkänsla eller självförtroende över huvudtaget. De tror helt enkelt att de genom att se ner på andra ska bli bättre, eller i alla fall uppfattas bättre. Det kanske känns bra ett pyttelitet tag, men sen märker de att det slutar funka, att de inte alls mår bättre. Därför är de helt enkelt tvungna att fortsätta att mobba och trycka ner människor. Finna nya fel på nya personer. Göra allt för att de ska hålla sig bättre.
Jag tror inte att en mobbare kan må bra förrän den slutat att se ner på andra. Den måste helt enkelt börja ta tag i sina egna problem och lösa sitt eget liv. För oftast är det de själva som är problemet, men inte inser de själva.


Det är otroligt synd att oskyldiga människor ska behöva utsättas för något de inte ens kan rå för. Det är extremt orättvist. Just den personen kanske mådde hur bra som helst innan, men som till sist kommer må riktigt dåligt.


Så vad gör man? Hur klarar man sig igenom det? Hur stoppar man mobbning? Hur kan man göra för att hindra det? Vad får folka att börja, egentligen?


Tusen frågor och inga svar. Det är bara dags att göra något åt det. För det är inte så det ska vara.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0