Det är mörkt ute



Klockan är lite över fem, och ändå är det mörkt ute. Det är så deprimerande när det är så. Jag hatar att vrida om klockan. När jag nu kommer hem ifrån skolan så måste jag gå ifrån vägen i mörker. Nej, jag är inte mörkrädd, men man vet ju aldrig ifall det lurar någon bakom krönet. Men jag antar att det bara är att vänja sig, för det kommer vara mörkt en lång tid nu framöver. En väldigt lång tid.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0